Text & musik: Janne Svensson. Alla rättigheter reserverade. C + P Lingostal 2022

Efter 40 år som gifta

Efter fyrtio år som gifta, har de inget kvar att säga varann
på söndagspromenaden går han före, håller aldrig hennes hand
De har delat sorg och glädje, kan varandras rynkor efter alla år
som enat dem för livet, men av kärleken syns inga spår

Hon öppnar sitt hjärta, för väninnorna i telefon varje kväll
säga vad man vill om gubben, tänker hon, men han är ändå snäll
och efter alla år, vem skulle klara av att börja om igen
hon vet hur han tänker och trots allt, är han hennes bästa vän

Efter fyrtio år som gifta
Efter dagar som kom och gick
Livet for förbi, men hon minns ännu
några fina ögonblick

Efter fyrtio år som gifta
Vet man vad man har och inte har
Efter fyrtio år som gifta
Kan man lika gärna stanna kvar

Hon har vant sig vid hans snarkning, när de har gått till sängs  
trivs bäst i sitt eget rum och att de inte längre trängs
i sängen som var ny en gång, men nu förlorat sin fräschör 
hon vänder ett blad och har slutat bry sig om vad gubben gör

Han tar dagen som den kommer, njuter av sin tid som pensionär
i ett liv fritt från krav på att prestera, utan större begär 
han räknar kallt med att hon stannar, hans sista levnadsår
och har glömt, att man vid dagens slut, alltid skördar det man sår  

Efter fyrtio år som gifta
Är hon tacksam för åren de fick 
Och minns känslan av frihet
När han till sista vilan gick

När jag drömmer

Om jag drömmer
kommer allt att ordna sig
Om jag drömmer
vill jag sova några timmar till
När jag drömmer
väck mig inte då
När jag drömmer
kan jag gå dit jag vill

Där i drömmen
kan vi mötas än en gång 
I drömmen
står du framför mig som då
I drömmen
vilar du i min famn
I drömmen
är det för alltid vi två

I den bleka verkligheten
saknas hopp att det kan gå
att hitta vägen tillbaka
men jag drömmer ändå

När jag drömmer, när jag drömmer
När jag drömmer, när jag drömmer
När jag drömmer, är allt uppenbart
I drömmen, kan jag se det klart
Om jag drömmer, när jag drömmer, om dig

När jag drömmer
vaknar varma känslor till liv 
När jag drömmer
är jag i harmoni och balans
Och i drömmen
leder stigen ända fram
Jag går i drömmen
till en tid som en gång fanns

Han kommer lämna dig

Han kommer lämna dig
förr eller senare, ger han sig av
nu ser han bara dig, du är solen i hans liv
men med tiden kommer det ske
och då finns du inte längre med
Han kommer lämna dig, fast du var allt i hans liv

Han kommer lämna dig
för att söka sin egen väg
och hur han kom att bli, mannen han är i dag
Han kommer minnas dig, sin mor
med en kärlek, obeskrivligt stor
Han kommer lämna dig, och glömma allt du sa

Han är den största kärlek du har
Men han stannar inte kvar
Han kommer lämna dig
Och det finns inget, du kan göra

Han kommer lämna dig
men kommer kanske tillbaka
Han kommer lämna dig
Och du ska längta och sakna
Han kommer lämna dig
För att kanske en dag som förr
Åter stå framför din dörr
Men han kommer lämna dig

Han kommer söka sig bort
och det kommer att göra ont
när han går till slut och lämnar dig ensam kvar
Ni levde så nära varandra
Därför måste han slita loss alla band
Han kommer söka sig bort, och glömma det som var

Aldrig mer som förr

Det blir aldrig mer som förr
det kommer aldrig bli som då
innan vi fattade vad som hänt
och hur fort det kunde gå
innan änglarna kom ner
och stod utanför vår dörr
inför den sista långa resan
det blir aldrig mer som förr

Det blir aldrig mer som då
alla kartor har suddats ut
vår tid tillsammans var en saga
som fick ett oväntat slut
efter att smittan tog ditt liv 
har jag svårt att förstå
hur jag ska orka gå vidare
det blir aldrig mer som då

I din blick såg jag vårt liv
Du var min trygghet alla år
Nu går jag vilsen av saknad
de dagar som återstår

Åh Corona,
du tog mitt sista hopp
om att det kunde vända
när jag såg ditt snabba förlopp
Åh Corona,
glänta på evighetens dörr
låt mig återse min älskade
det blir aldrig mer som förr

Det blir aldrig mer som förr 
det kommer aldrig bli som då
innan vi fattade vad som hänt
och hur snabbt det kunde gå
innan änglarna kom ner  
och stod utanför vår dörr
inför den sista långa resan 
det blir aldrig mer som förr